spring harhjärta spring
stå
stå
still
livet tar dig dit det vill
ändå, i slutändan
det var så länge sen nu och alla människor du inte träffat på den tiden att frasen 'det var inte igår' ändå nyttjar en innebörd och inte bara blir ett krampaktigt mellanrum
ute i verklighet: en tunn välbekant kropp lång gänglig och blicken borta i dunkel, åh vad ni vet varandra men vem står ut längst ett två tre möt blick nu börjar spelet
du hatar
hej och det var länge sen verkligen inte igår en kram ska det vara en kram en kram ger han mig en kram en kram blir det en kram hjälp tänk om jag ger en kram och det blir en felkram en konstig kram en kram hjälp kram en kram ja en kram nu en kram
och fia får en
knuff
uff uff uff ut ut ur spel
herregud det var bara en kram en kram en tämligen
pur kram stadig herregud bara en kropp blott en smula kött
doften värmen koncentrationen doften intensiteten blicken doften doften doften vad använder du för parfym nej åh min gud sånt frågar man inte
blicken och din tunga som tvärt förefaller sig ha tappat förmågan att sammarbeta med hjärnan orden som inte riktigt kommer ut på det direkta sättet som är så DU orden som klibbar fast i varandra bokstäver som kapitulerar
studerad betraktad observerad tittad på du minns verklighet och en välbekant känsla karvar genom bröst mage hals huvud
var det detta du flydde från?
stå stå stå
kvar
stå stå stå
ut
stå stå stå
still
stå stå stå
livet tog dig hit ändå
ett möte i verkligheten där harhjärtat fick din svett att springa där fultanken fick ditt ångestalarm att ringa där dumhuvet fick dig att vilja hoppa från älvsborgsbron här och nu
allt detta till trots
stog du kvar
och blev tittad på
har hjärtat springer och dumhuvet viskar tyst tyst tyst så ingen hör
att här var utsökt att stå