du kommer upprepas igen och igen.

ett darrhänt grepp en måste lära sig leva med, som en för all tid ambivalent hand och alla plantor du någonsin planterar som bara dör och dör bort från dig vissnar
du lär dig aldrig vattna
i tid
du har vissnat förut
du kommer vissna igen

de vissna blommorna en måste lära sig leva med
trots tårarna du gråter för att du glömt, än en gång
det är inga tårar av förlust mer en förlust av lust
och orden som river i kroppen din
fast du vet
du har skrivit förut
du kommer skriva igen

du har en lång väg att vandra i dina oknytna skor
och du vet att enda regeln är att aldrig sluta gå
att
aldrig
låta sig
stagnera
du har blommat förut
du kommer blomma igen
1 kommentar