att vara ung fyfan

Ett satans plockepinn i min hjärna. Känslan av att inte stanna och vara någonstans, för hela tiden är jag överallt jag är på dagis jag äter frukost jag pratar hemlisar i mellanstadiet jag låser in mig på toaletter på högstadiet jag gör arbetsprov i framtiden jag dör om och om och om igen jag letar efter en evighet jag dansar hela nätterna jag pussas och kramas och jag älskar sen ligger jag med grannen och jag flyttar till utlandet kanske var det paris med big ben eller frihetsgudinnan, jag sover och jag har en massa tid att spendera med penna och papper och när jag använder färg och pensel blir det aldrig fel jag målar budskap som når ut och folk tänker så mycket men kanske skulle de förstå och tycka om det kanske skulle de tycka om mig eller bara det där att sitta tyst och kolla rakt in i ögonen utan att det sticks eller bara vara
men det är bara
känslor
och
drömmar
och
tankar
och aldrig har jag varit där.
Jag hatar att vilja vara överallt och ingenstans men inte ens ha orken att vara i mig själv.
0 !!!